Ja han sjungde Ollas Viktor och det lät särdeles vackert tåran stod i mångas ögon som var med där på kalaset

Det var kvällen innan Viktor skulle fara bort från Finland han tog opp ett barn på armen och sjungd visan han hadd skriva

Om att bo i byn därhemma och att ha ett barn på armen när man går om mässomarskvällde för att se hur brodden växer

Till sin broder Edvart sa han följ de gamla du till graven så som bruket där bland söner jag är bortrest själv den dagen

Nu så tar jag tåget neder till den staden Helsingfors där herrarna med rynka hattar föga vet att Viktor reser

Så ser jag er aldrig mera Gode vänner! drick en skål för ollas viktor han skall skeppas som en props till fjärran länder