Vitsipporna har somnat de drömmer sig bort till oktober till en himmel med svarta moln på till när vindarna lyfte det spikraka regnet tio tolv meter och sedan släppte ner det igen

De drömmer om gatans golvbrunnar i rusningstiden och om självgoda smarta bilar och om kvällen när de själv blev till

Och jag längtar redan har redan hemlängtan Helsinki tule mut hakemaan tule, nyt mennään

Ska jag våga gå där du har gått nu vad vill jag se där blir jag nöjd med ett lyckligt slut tror jag att jag ska möta dig mitt på grusvägen eller i mjölkbutiken

Och hur visste du att ljuset var släckt stod du bakom mig kröp du in under min säng var det du som stoppade om mig när allting var förlorat